Blåsmark - min plats på jorden.

Nu är det en helt underbar tid! Hade kameran med, då jag och våra små promenerade till en kompis som ville bjuda på lunch idag. (lyx!)

Och som vanligt på våren, så blir jag både naturromantiker och lokalpatriot. Man kan inte låta bli att älska denna plats på jorden, då solen strålar och björklöven spricker, då ängarna grönskar runt gamla grånade lador. Då sjön på andra sidan vägen ligger blank som en spegel...

Min kulturella ådra är vanligtvis ganska tunn och obetydlig, men ikväll känner jag hur redan skriven poesi flödar i mitt, av kärlek till obygden veka hjärta. Jag citerar en sång av Euskefeurat*:

"Det är här man känner var stigarna går,

och man vet vem som är släkt med vem.

Det är här man vet var gäddorna slår,

det är hit man kommer när man kommer hem."

*En mycket lokal musikgrupp med bl.a Ronny Eriksson som sångare och textförfattare.

Euskefeurat är Pit(e)bondska och betyder ungefär olustig, ur slag.

Dagens födelsedagsbarn är en för mig mycket viktig person. Min bästa vän, som är den absolut bästa, och som jag inte klarar mig utan.

Om alla fick ha en person som henne i sitt liv, så skulle jorden vara ett mycket bättre ställe att bo på.

Jag nämner dig inte vid namn, fast jag gärna skulle vilja, men eftersom du inte är tillfrågad så låter jag bli.

Och du är ju inte nåt kakmonster, så istället för en tårtbild får du:

-Grattis E på födelsedagen!

Tack för att du finns!