Jul var visst temat för igår...

...och såklart kunde jag inte motstå frestelsen att

lägga på ett H...

Jul utan H finns i inlägget nedanför...

Dottern: Heeej Tomten!

Sonen: -MA-MAAAAA!!

Morfar: Var har du renarna då?

Tomten: De bröt benen i Arjeplog.

Alla glada och nöjda med julafton:

Dottern nöjd över alla fina paket och allt godis.

(mest nöjd över den elektroniska tv-ritbrädan)

Sonen nöjd över sin snickarbänk och allt godis.

Mormor nöjd över den goda maten

och nya brödrosten som inte

behöver varmköras.

Morfar nöjd över att få åka hem.

Mor & Far nöjda över att barnen var nöjda,

men också nöjda över att få fortsätta firandet hos

släktingarna X vid 19-tiden.

Mor avundsjuk på Fars nya pluffiga sovtäcke.

Även juldagen har varit bra.

Förutom att vi har ätit en massa idag så har vi också...

...lappat ihop alla monteringsbara julklappar.

I morgon kommer verkligheten tillbaka igen:

Jobb. Jobb och jobb... suck!

...å gröten till Maltan kokad!

Jansson å omeletten kvar...

Fast det är svårt att göra i förväg.

Uppdaterat 15:09:

Shit! Vi har ju inte kokat nån knäck!

Uppdaterat 15:20:

O Helga Natt! är den bästa av alla fina  julsånger.

Men då ska det vara nån med lite pondus som sjunger, typ

Tommy Körberg. Eller verför inte gamle gode Jussi?

(bara inte Peter Jöback... noll pondus liksom)

och så ska det vara sedvanligt pianoplinkeplånk

i introt, mellan verserna och i efterspelet!)

Uppdaterat 15:51: (börjar bli tjatigt)

Granen har fått stå kvar.

Lille Bus upptäckte att den sticks ganska mycket.

Så jag vågade mig på att hänga upp ett par istappar av glas.

Modigt!

Julklappspåklädningen avklarad i går kväll.

Bilderna ovan är mitt försök att göra ett presentkort lite roligare...

 ...och här en julig present till en decemberfödd som enligt traditionen

bjuder på smörgåstårta på uppesittarkvällen.

Granen bars in ikväll, sattes i sin fot utan att vara det minsta sned.

Därmed bröts en lååång tradition.

Sneda granar har varit givet tidigare.

Jag, maken och dottern pyntade till granen

så den blev riktigt fin.

Glaskulorna utbytta mot tåliga plastdito

eftersom sonen, som ännu inte sett granen

kommer att gå lös på den hejvilt det första han gör imorgon.

Dottern nöjd med pyntandet.

Hon älskar glittriga saker och julsånger.

Mysigt!

Efter julig myskväll med äldsta barnet, så blev det

julig myskväll med bara jag och gubben.

På Spåret, mackor med griljerad skinka och rödbetssallad,

Saturday Night Live.

Dags att gå i säng nu.

Fortsätt njuta av helgen!

Jag antar att det blir magert med bloggande både hos

er och hos mig ett tag framöver.

Nu när julen är på intågande  i antågande har vi väl annat för oss...

(uppdaterat 15:34: Det heter väl inte på intågande??)

Vad ska ni göra i jul?

Här blir det ganska lugnt.

Mina päron kommer hit på julafton.

Kom just på att jag måste fixa en tomte!

Nån som känner sig manad?

Kanske får muta Svenne i granngården med en liten butelj.

Eller nåt.

Juldagen blir det kalasande hos svärmor.

På annandagen kusinträff hos Tallbodan.

Det ska bli riktigt kul det också!

De närmaste dagarna blir det fullt upp.

I morgon ska jag och maken till stan. Alldeles själva.

Shoppa färdigt för julen, luncha lite... oj så mysigt!

Bara vi två!

Behövs emellanåt det också...

I morgon kväll, julmiddag med mina arbetskamrater.

Mina underbara arbetskamrater. Tyvärr bara en tredjedel eftersom vi

delar oss per brukare i år.

(vi jobbar i ett kollektiv där tre brukare bor, alla har sina "egna"

assistenter)

Fast Öjebybon (som brukar kommentera i bloggen) kommer med vårt gäng  faktiskt. Heja! Heja!

Jag hoppas att vi ska hinna softa under julen också.

Få mysa med dottern när busbrorsan somnat.

 Kolla lite TV, film... På Spåret förstås...

(ja, jag vet: hög pensionärsfaktor!)

Bilden visar ett jättenästanfärdigt sovrum.

Nu saknas:

-Tre ekskivor.

-Två taklister.

(jäsingen så svårt att kapa dem rätt, huset är hur snett som helst)

-en överskåp.

-en sänggavel som står ouppackad hos morsan och farsan.

(utrymmesbrist)

Sen är det fääärdigt!

Hade velat flytta in lagom till jul

men jag tror att det skiter sig...

Ha en underbar jul alla ni!

(Även ni 60 pers som tittar in här

fast jag inte vet vem ni är...)

*nyfiken*

Återkommer om några dar. Eventuellt innan jul, fast tänkte det

var bäst att önska God Jul redan nu,

ifall jag inte hinner blogga nå mer.

2,3 kg. 51cm. Gurkan alltså...

 Som ni säkert vet är det här Svante Grundberg.

Han gjorde den stackars otursförföljde kanotisten i båda

Göta Kanal-filmerna.

Det finns en annan kanotist som blivit känd på sistone.

Numera känd som "Kanotmannen"

Han och hans fru begick bedrägeri då de hamnat i ekonomisk

knipa och de iscensatte att maken försvunnit under en kanotfärd.

Det uppdagades nyligen att Herrn och Frun i verkligheten hade bosatt sig

på annan ort och levde nog livets glada dagar eftersom de fått ut

försäkringspengar för mannens "död"

Det är  ju en ganska otäck och skrupelfri historia,

men den har en fantastiskt rolig poäng.

Min man kom hem från jobbet en dag

och hade näst intill skrattat sig sned i ansiktet:

-Han hade läst att anledningen till att bedrägeriet uppdagades var att Kanotmannens hustru ville ha skilsmässa.

Hon hade nämligen förälskat sig i...

...håll i er...

...en Kanadensare!

Om du inte har lust att läsa obekväma blogginlägg ikväll

så måste du nog hoppa in nån annanstans nu.

Längre ner kommer mer värdsligt och glättigt bloggeri

för den som så önskar.

För dig som fortfarande läser så kan jag berätta

att min make skrämde upp mig ordentligt idag:

Han läste på Aftonbladet att nu är det

riktigt illa ställt med Planeten.

Om vi inte lyckas dämpa utsläppen inom tio år

(tror jag att det var)

så är det försent att göra nåt alls.

Om temperaturhöjningen fortsätter som idag

så kommer Nordpolen att vara nersmält om åtta år.

Om medeltemparaturen stiger två grader till

så brinner djunglerna upp.

Drabbades plötsligt av en gnutta ångest.

Fick lite domedagsvibbar.

Huga!

Såklart är det de stora utsläppen som måste minska i första hand;

Avgaser av fossila bränslen. (kol och olja)

 Flyg, bil, kolkraftverk är väl de största bovarna gissar jag.

Antar att det måste till skarpa lagstiftningar för att hejda utvecklingen.

Men jag som är en smygmiljöbov, vad kan jag göra då?

Jag är ju inte en sån som slänger sopor längs vägkanten direkt, men

jag diskar gärna under rinnande vatten

och sopsorteringen är det inte så väl bevänt med.

Fast det går ju att göra en del.

Förändra egna beteenden och kanske kräva mer av de som producerar

allt vi handlar.

Vi kom på rätt många saker, gubben och jag, bara vid middagsbordet.

Aluminium, till exempel, är en metall som är enormt energikrävande vid tillverkningen.

Tänk bara alla värmeljuskoppar som slängs varje dag.

Sjäv eldar jag säkert 7-800 ljus om året.

Om tillverkarna istället gjöt ljusen i en form som man sen tog ut dem ur. Och så sålde man ljusen utan kopp och kunderna fick  köpa ljuskoppar som var everlast. Nya ljus i samma kopp tusentals gånger.

Hur mycket aluminium skulle man slippa tillverka då?

Men vi måste också berömma oss själva för de insatser vi faktiskt gör.

Vi använder miljömärkt tvättmedel.

För stunden också miljömärkt diskmedel, men jag måste medge att det nog är mest för att det luktar så gott.

Vad kunde vi göra mer hemma hos oss då?

Köra mindre bil är nästan omöjligt.

Vi fixar två jobb och dagishämtning på en bil, har aldrig haft två faktiskt

och att inte ha nån bil alls känns väldigt avlägset.

Men vi kunde sopsortera bättre.

Välja enbart miljömärkta produkter.

Konsumera mindre över lag och framför allt då tänka på vad vi köper, hur det är förpackat och hur lång väg det har transporterats.

 Får du ångest av miljölarmen?

Vad gör du för miljöns skull?

Vad borde du kunna göra mer?

Och så kommer då paradoxen i mitt miljövänliga inlägg:

-Sovrumsbygget som medfört en hel del köp, somliga kanske inte fullt så miljövänliga.

Åtskilliga pappemballage har vi kastat och knappast är väl IKEA:s

möbler nåt miljöföredöme, vare sig i material eller tillverkningsprocesser.

 Men i alla fall så satte vi upp en garderob ikväll, jag och mannen.

Och så Herr Johansson som behagade

komma in och hjälpa oss först efter att ha stått utanför fönstret

och fluktat ett bra tag.

(Nej, han är ingen snuskhummer, han var faktiskt på väg till oss

i alla fall, men jag hoppade till ordentligt då jag såg en svart mössa och en pannlampa bakom fönstret.

Johansson är mannen som inte kan motstå att skämta när tillfälle bjuds.

Och det uppskattas. För det mesta.

Garderoben kom på plats, med minsta möjliga marginal:

 Tight! Ungefär tre-fyra millimeter till godo...

Rumjmet ser rosa ut i ljuset av halogenlampan.

Fast det är vitt.

Bänkarna under fönstren har också blivit installerade:

Bara den innersta har fått dörr ännu.

Sen ska det sättas passbitar på båda ändarna om skåparna

och en ekskiva ska läggas ovanpå hela raddan.

Nu blir det bloggrunda. Sen måste julkorten iväg.

Årets misslyckade julkort.

Photoshoppningen blev snygg, ungarna fina.

Utebild med rosiga kinder på de små.

 Inklippta snöflingor som jag laddat ner gratis från nån Digiscrapsida.

Men när jag skulle spara det färdiga julkortet  i jpg-format

(man tillverkar det som nån slags projektfil med möjlighet att gå tillbaka och ändra) då blev fotot suddigt.

Bytet av filformat sänkte bildkvaliteten.

Trist!

Men det får lov att duga...

Hur kanon är det inte att man kan hitta alla adresser på Eniro??

Jag som suttit med telefonkatalogen varje år eftersom jag aldrig

sparar adresserna i en lista...

Ha en härlig före-jul-vecka!